Arbetskraftsbristen löses inte bara med rekrytering – vi måste få fler att kunna och vilja stanna kvar

Det är utgångspunkten i ett poddsamtal mellan Margret Hagerup, riksdagsledamot för Høyre, och Tor Erik Danielsen, chef för arbetsmedicin på Avonova. Tillsammans resonerar de kring arbetsliv, ledarskap och varför arbete i sig kan vara hälsofrämjande. De lyfter också frågor som närvaro, känslan av att lyckas, tillhörighet och varför sjukfrånvaro ofta hamnar i fokus först när problemen redan har vuxit sig stora.

Samtalet rör sig mellan politik, arbetsmiljö och praktiskt ledarskap, men landar i något som är högst relevant även för svenskt arbetsliv: arbetskraftsutmaningen handlar inte bara om rekrytering. Den handlar lika mycket om arbetsmiljö, tillit, anpassning och förmågan att skapa arbetsplatser där fler kan fungera, utvecklas och stanna kvar.

Vi pratar mycket om arbetskraftsbrist, men för lite om varför människor lämnar

I podden beskriver Margret Hagerup hur det finns många vägar ut ur arbetslivet, men betydligt färre vägar in. Hon menar att diskussionen alltför ofta kretsar kring vilka grupper som ska inkluderas, i stället för att handla om hur vi skapar ett arbetsliv där fler faktiskt trivs, mår bra och lyckas stå kvar i arbete.

Det perspektivet är viktigt. För många verksamheter är utmaningen inte bara att hitta nya medarbetare, utan att förstå varför människor tappar fotfästet, går ned i arbetstid, blir sjukskrivna eller lämnar arbetslivet helt.

Bakom de situationerna finns sällan en enda förklaring. Ofta handlar det om en kombination av hög belastning, brist på tydlighet, svagt stöd, otydligt ledarskap eller att arbetsplatsen inte fångar upp signaler i tid.

När vi enbart talar om arbetskraftsbrist som ett rekryteringsproblem riskerar vi därför att missa det som sker mitt framför oss: kompetenta människor som hade kunnat fortsätta bidra, om förutsättningarna varit bättre.

Arbete kan vara en källa till hälsa och inte bara prestation

En central tanke i samtalet mellan Hagerup och Danielsen är att arbete inte bara handlar om produktion och prestation. För många människor är arbetet också en källa till struktur, mening, gemenskap och känslan av att vara behövd.

Margret Hagerup lyfter just detta tydligt: för de allra flesta är det hälsofrämjande att gå till jobbet. Att få vara del av ett sammanhang, känna att man bidrar och ha något att gå till påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.

Det betyder inte att alla alltid ska arbeta till varje pris. Men det betyder att vi behöver tala mer nyanserat om arbetets betydelse i människors liv. Att hamna utanför arbetslivet får ofta konsekvenser långt bortom inkomsten. Det påverkar självkänsla, social tillhörighet och upplevelsen av mening.

Här blir arbetsplatsen viktig på riktigt och inte bara som plats för arbete, utan som en av vår tids viktigaste sociala arenor.

Gott ledarskap är ofta avgörande långt innan sjukfrånvaron syns

Både Margret Hagerup och Tor Erik Danielsen återkommer till ledarskapet som en nyckelfråga. Hagerup beskriver hur det i många verksamheter finns för mycket administration och för lite verkligt ledarskap. Danielsen fyller i med att chefer spelar en avgörande roll för det organisatoriska arbetsmiljöarbetet, alltså hur arbete planeras, följs upp, organiseras och anpassas.

Det handlar inte om att chefer ska bära allt ansvar själva. Men det handlar om att ledarskapet ofta är den plats där mycket antingen fångas upp i tid eller missas.

I praktiken kan det handla om frågor som:

• Är förväntningarna tydliga?

• Får medarbetare tillräcklig återkoppling?

• Finns det utrymme att säga till när något inte fungerar?

• Har chefen tillräcklig kännedom om sina medarbetare för att märka när något förändras?

Margret Hagerup sammanfattar det enkelt: om en chef inte ser att en medarbetare har problem förrän personen är långtidssjukskriven, då har man kommit in för sent.

Det är en viktig påminnelse för svenska arbetsgivare. Sjukfrånvaro börjar sällan den dag någon stannar hemma. Ofta börjar den långt tidigare, i form av trötthet, minskad ork, bristande återhämtning eller en känsla av att inte räcka till.

Vi måste prata mer om närvaro, inte bara frånvaro

Tor Erik Danielsen lyfter i podden att diskussionen om arbetslivet ofta fastnar i begrepp som sjukfrånvaro, utanförskap och tidig pensionering. Men det vi borde vara mer nyfikna på är det som faktiskt fungerar.

Vad är det som gör att människor vill gå till jobbet? Vad bidrar till känslan av mening, sammanhang och förmåga att lyckas?

Det ligger nära det Margret Hagerup beskriver som närvaro, alltså fokus på det som gör att människor kan och vill vara kvar i arbete, snarare än att enbart mäta frånvaro när det redan gått fel.

I det perspektivet blir frågor om meningsfullhet, autonomi, socialt stöd och tillhörighet avgörande. Danielsen beskriver dem som grundläggande hälsofrämjande faktorer i arbetslivet. Och här finns viktiga lärdomar även för svenska verksamheter: ett hållbart arbetsliv byggs inte enbart genom att minska risker, utan också genom att stärka det som får människor att fungera.

Livsfaser, flexibilitet och privat belastning påverkar arbetsförmågan mer än vi ofta erkänner

En av styrkorna i samtalet är att det inte stannar vid generella resonemang. Hagerup och Danielsen går också in på hur människors förutsättningar förändras genom livet.

De talar om klimakteriet, graviditet, småbarnsår, ungdomars väg in i arbetslivet, ekonomisk oro och hur privat belastning kan påverka arbetsförmågan. Här blir det tydligt att arbetslivet fortfarande i hög grad är byggt utifrån föreställningen att alla medarbetare fungerar ungefär likadant, oavsett livssituation.

Så ser verkligheten inte ut.

För svenskt arbetsliv är det en viktig insikt. En arbetsplats som vill vara hållbar över tid behöver kunna möta variation. Det innebär inte att alla ska behandlas lika i varje läge, utan att fler behöver ges rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb utifrån var de befinner sig i livet.

Samtalet berör också flexibilitetens baksidor. Flexibilitet kan vara ett stöd, men den kan också skapa otydlighet och en känsla av att arbetet aldrig riktigt tar slut. Det som för en person är frihet kan för en annan bli ännu en belastning.

Arbetsmiljön formas inte bara av jobbet, utan av hela livet runt omkring

Margret Hagerup lyfter även något som ofta kommer sent i samtal om arbetsförmåga: ekonomi. Hon beskriver hur ekonomiska problem ibland visar sig vara en stor bakomliggande belastning för medarbetare som inte får vardagen att gå ihop.

Det sätter fingret på en viktig fråga. Alla problem börjar inte på arbetsplatsen, men många påverkar arbetsdagen. Därför behöver ledare och arbetsgivare skapa miljöer där det går att signalera behov, utan att medarbetaren måste blotta hela sitt privatliv.

Tor Erik Danielsen är inne på samma linje när han beskriver arbetsplatsen som en förebyggande arena. Arbetslivet kan inte lösa allt, men det kan bidra till stabilitet, stöd och tidig uppmärksamhet på sådant som påverkar människors hälsa och arbetsförmåga.

Företagshälsan och andra stödfunktioner behöver användas tidigare

I samtalet återkommer Tor Erik Danielsen flera gånger till vikten av att använda kompetens runt arbetsplatsen bättre. Chefen ska inte stå ensam. Det finns stöd i företagshälsa, HR, skyddsorganisation, arbetsmiljöarbete och andra strukturer – men stödet behöver ofta komma in tidigare och användas mer strategiskt.

Det här är en viktig lärdom också i en svensk kontext. Många chefer sitter med komplexa frågor som rör arbetsbelastning, hälsa, sociala faktorer och organisatoriska hinder. Då räcker det inte att förvänta sig att ledarskapet ska bära allt på egen hand. Det krävs samverkan, tydlighet och ett gemensamt ansvarstagande.

Ett mer hållbart arbetsliv kräver tillit

Ett återkommande tema i poddsamtalet är tillit. Tillit mellan chef och medarbetare. Tillit mellan arbetsgivare och arbetstagare. Tillit till att människor i grunden vill göra ett bra jobb, om förutsättningarna finns.

Det är ett viktigt perspektiv i en tid då diskussionen om arbetskraft, sjukfrånvaro och arbetsmoral ibland blir hård och förenklad. Både Hagerup och Danielsen pekar i stället på behovet av att bygga arbetsliv med större öppenhet, bättre dialog och mer förståelse för komplexiteten i människors vardag.

Det är först där verkligt hållbara lösningar kan växa fram.

Vad betyder det här för svenskt arbetsliv?

Samtalet mellan Margret Hagerup och Tor Erik Danielsen visar att arbetskraftsutmaningen behöver förstås bredare.

Det handlar förstås om kompetensförsörjning. Men det handlar också om:

• hur vi utformar arbete

• hur vi leder människor

• hur vi möter olika livsfaser

• hur vi arbetar förebyggande

• hur vi bygger tillit och skapar möjlighet att stanna kvar

För svenska arbetsgivare, HR och ledare finns därför ett viktigt skifte att göra. Från att främst fråga hur vi får in fler i arbete, till att också fråga hur vi skapar arbetsplatser där fler kan, vill och orkar vara kvar.

Det är där en stor del av lösningen finns.

🎧 Lyssna på hela samtalet med Margret Hagerup i Gjør det snakkbart: Spotify | Apple Podcasts