Hitta balans i kampen mot sjukfrånvaro
Muskel-, skelettsjukdomar och lindriga psykiska besvär är de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro. Men de kan vara diffusa och är därför ett svagt underlag för riktade åtgärder. Balans är en viktig nyckel till de bakomliggande orsakerna och både arbetsgivare och arbetstagare har ett ansvar.
Sjukfrånvaron ökar, liksom dess kostnader. Psykisk ohälsa ligger idag bakom en fjärdedel av all sjukfrånvaro. Många lider också av muskel- och skelettsjukdomar. Upprepade förändringsprocesser och högre krav både på jobbet och hemma bidrar till ökad belastning, och för många blir planeringen av fritiden ytterligare ett arbetsskift.
– Människor har svårt att hitta en bra balans mellan arbete och fritid. Många upplever att kraven på det privata planet har ökat och vi vill få ut mer av vår fritid än tidigare, säger Maria Sjöberg, företagssköterska och specialist inom arbetshälsa på Avonova.
– Högre kostnader för bland annat boende leder också till ökade arbetskrav. Till exempel jobbar de flesta 100 % idag, något som inte var lika vanligt för ett par decennier sedan. För vissa slutar det i kaos. Man kan inte sjukskriva sig från privatlivet, men däremot från arbetet, fortsätter Maria.
Vad ligger bakom sjukfrånvaron
Kvinnor och yngre arbetstagare svarar för en stor del av sjukfrånvaron. Maria menar att det är hög tid att vi skapar en mer heltäckande bild av svenskarnas sjukfrånvaro och tar reda på vad som orsakar diagnoserna. Många delar inte uppfattningen att det är psykiska problem som depression och ångest samt muskel- och skelettsjukdomar som ligger bakom siffrorna.
– Vi som arbetar inom företagshälsovården upplever att det finns betydligt mer komplexa och övergripande förklaringar. Exempelvis vet vi att kvinnor i klimakteriet kan ha diffusa symtom som feldiagnostiseras och i förlängningen orsakar nedsatt arbetsförmåga.
Balans på dagordningen
Balans är ett viktigt nyckelord som Maria tycker att alla chefer bör sätta på dagordningen. Enligt arbetshälsoundersökningen anser fyra av tio arbetstagare (43 %) att arbetsgivaren i stor eller mycket stor utsträckning har ett ansvar att bidra till en bra balans i vardagen. Män i högre utsträckning (45 %) än kvinnor (41 %).
Samtidigt anser 13 % av de kvinnor som deltog i undersökningen att arbetsgivaren inte tar hänsyn till livet utanför arbetet överhuvudtaget. Enligt Maria Sjöberg borde fler arbetsgivare förstå att medarbetarna behöver sätta gränser.
– Balans handlar om grundläggande behov. Arbetsgivaren kan till exempel välja att inte tilldela arbetsuppgifter som måste utföras under helger och undvika att sätta deadlines som gör att medarbetarna måste ägna fritiden åt jobb.
Det finns flera organisatoriska åtgärder som kan vidtas för att skapa en bättre balans. I arbetshälsoundersökningen uppger hela 79 % att självstädighet och flexibilitet är viktiga faktorer. 77 % anser att struktur och rutiner är viktiga.
– Förutom att erbjuda frihet och självständighet bör arbetsgivarna försöka se till att medarbetarna upplever jobbet som meningsfullt och att det finns struktur och fasta ramar. Att man kan prata med sin närmaste chef, även om psykisk hälsa, är också en viktig förebyggande aspekt, säger Maria.
Medarbetarna har också ett ansvar
Även om arbetsgivaren kan göra mycket för att skapa en bättre balans för medarbetarna betonar Maria Sjöberg att även arbetstagarna har ett ansvar att värna om sin hälsa. Det finns inte en lika stor medvetenhet kring detta, menar hon.
– Det är ett delat ansvar. Om du inte kan använda axeln i jobbet måste du låta axeln vila hemma också. Principen om anpassning bör tillämpas även utanför arbetet. Om du har höga känslomässiga krav på jobbet bör du stanna upp och fundera över vilka känslomässiga krav du har på fritiden också. Det kanske vore klokt att prioritera lite annorlunda och skydda sin egen ”grund” för att förebygga utmattning, säger Maria.
Enligt arbetshälsoundersökningen vet arbetstagarna vad som skapar en bra balans i den egna vardagen. Att prioritera sömnen (51 %), vara uppmärksam på sådant som skapar stress (56 %), regelbunden träning och vardagsmotion (51 %) och att själv skilja mellan jobb och fritid (56 %) har en hög svarsfrekvens i undersökningen. Idén om den personliga ”grunden”, som går ut på att sortera och skapa överblick i sitt liv, är en av flera tekniker som kan bidra till bättre balans.
Riskanalys av sjukfrånvaro
En viktig del av det förebyggande arbetet är att bedöma vilka riskfaktorer som påverkar sjukfrånvaron. En övergripande kartläggning och riskanalys av faktorer som kan ha negativ inverkan på sjukfrånvaron är till stor hjälp i arbetet. Många företag tror sig veta vad som ligger bakom sjukfrånvaron, men orsakerna har sällan undersökts eller kartlagts.
– Vi tittar på faktorer som förebygger eller förekommer innan sjukfrånvaron uppstår, faktorer som påverkar när sjukfrånvaron uppstår och risker som kan förekomma när medarbetarna ska gå tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning, säger Maria. När kartläggningen är gjord lägger vi fokus på tidiga insatser, det vill säga prehab i stället för rehab. Exempelvis arbetsanpassning, medarbetarskap och rätt organisatoriska förutsättningar.
– För att ett företag ska kunna ta ett helhetsgrepp om sjukfrånvaron måste dessa faktorer hanteras på ett systematiskt sätt. Det är ett viktigt inspel till hållbarhetsredovisningen. Men också ett verktyg som chefer kan använda som en del av sin strategi för att minska sjukfrånvaron, avslutar Maria Sjöberg.
