​​Rörelse är en arbetsmiljöfråga​

Det moderna arbetslivet är effektivt, digitalt och stillasittande. För många innebär en vanlig arbetsdag långa perioder framför skärm eller i statiska arbetsmoment. Samtidigt vet vi att fysisk inaktivitet är en av de största påverkbara riskfaktorerna för ohälsa.

Folkhälsomyndigheten pekar tydligt på behovet av att minska stillasittandet och öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Under 2026 genomför myndigheten dessutom en nationell kraftsamling för ökad rörelse, med syftet att mobilisera hela samhället kring frågan. Arbetslivet är en central arena i denna satsning.

Internationellt visar World Health Organization att långvarigt stillasittande ökar risken för hjärt–kärlsjukdom, typ 2-diabetes, depression och förtida död, även hos personer som tränar regelbundet.

Detta är därför inte enbart en livsstilsfråga. Det är en arbetsmiljöfråga. Och här har företagshälsan en avgörande roll.

På Avonova möter ergonomer, fysioterapeuter, företagsläkare, psykologer och arbetsmiljöingenjörer dagligen konsekvenserna av ett ensidigt eller stillasittande arbete. Samtidigt ser de möjligheten att arbeta strukturerat med rörelse som en del av både behandling och förebyggande arbetsmiljöarbete.

Ett av de mest evidensbaserade verktygen i det arbetet är Fysisk aktivitet på recept, FaR, med FYSS som vetenskaplig grund.

När fysisk aktivitet blir en del av behandlingen

FaR innebär att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ordinerar fysisk aktivitet på recept på samma sätt som läkemedelsbehandling. Utifrån olika diagnoser ordineras fysisk aktivitet enligt en fastställd dosering (tidsomfattning, frekvens, intensitet och val av aktivitet). Metoden har utvecklats i Sverige och stöds av bland annat Socialstyrelsen och Riksidrottsförbundet.

Det som gör FaR verkningsfullt är strukturen. Aktiviteten anpassas individuellt, doseras enligt evidens och följs upp systematiskt.

– Det är strukturen som gör skillnad, säger Annie Danska, ergonom och legitimerad fysioterapeut på Avonova. När fysisk aktivitet ordineras och följs upp som en behandling ökar följsamheten och resultaten blir mer hållbara.

FaR används bland annat vid långvarig smärta, stressrelaterad ohälsa, mild till måttlig depression och metabola tillstånd. Inom företagshälsan är det sällan en isolerad åtgärd. Det är en del av en större rehabiliterings- eller förebyggande plan.

FYSS ger det vetenskapliga stödet

Grunden för FaR är FYSS, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, framtaget av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet.

FYSS sammanställer forskningsläget och ger konkreta rekommendationer om typ av aktivitet, intensitet, frekvens och försiktighetsåtgärder vid olika tillstånd. För Avonovas experter är det ett dagligt arbetsverktyg.

– Det hjälper oss att landa i rätt nivå. Det handlar sällan om att göra mer utan om att göra rätt, säger Annie Danska.

När en medarbetare exempelvis har både stressrelaterade symtom och muskulär smärta behöver insatsen anpassas noggrant. Då kan en lugn, strukturerad aktivitet vara mer effektiv än intensiv träning. Det är här den medicinska precisionen blir avgörande.

Företagshälsan ser både individ och organisation

Det som särskiljer företagshälsans arbete från många andra vårdinsatser är helhetsperspektivet.

– Vi tittar alltid både på individens besvär och på hur arbetet är organiserat, säger Per-Anders Vikman, ergonom och legitimerad fysioterapeut på Avonova.

FaR kan vara en kraftfull insats vid tidiga signaler om belastningsbesvär eller stress. Men om orsaken ligger i hög tidspress, brist på pauser eller ensidiga arbetsmoment räcker det inte med en individuell ordination.

– FaR får aldrig bli ett sätt att springa ifrån grundorsaken. Om arbetsmiljön är problemet måste vi arbeta där, säger Per-Anders.

Här blir kopplingen till det systematiska arbetsmiljöarbetet central. Kartläggning av arbetsuppgifter, belastningsrisker och organisatoriska faktorer sker parallellt med individuella rekommendationer. Dialogen med chef, HR och skyddsorganisation är avgörande.

Det är ofta i samspelet mellan individ och organisation som den verkliga effekten uppstår.

Att träna räcker inte om du sitter hela dagen

En vanlig invändning är att man redan tränar.

Men träning och vardagsrörelse är inte samma sak.

– Man kan vara vältränad och ändå ha en ohälsosam livsstil om man sitter still större delen av dagen, säger Per-Anders Vikman.

Forskning visar att stillasittande i sig är en riskfaktor, oberoende av träningsnivå. Det är också bakgrunden till den nationella kraftsamlingen 2026, där fokus inte enbart ligger på träning utan på att minska stillasittande i vardagen.

För företagshälsan handlar det därför inte om att alla ska träna hårdare. Det handlar om att bryta långa perioder av inaktivitet, skapa variation i arbetsmoment och bygga en kultur där rörelse är naturlig.

– Den bästa rörelsen är den som faktiskt blir av, säger Annie Danska.

Från kampanj till kultur

Många arbetsplatser genomför hälsoinitiativ under en begränsad period. Utmaningen är att få beteendeförändringen att leva kvar.

– På vissa arbetsplatser känner man direkt att rörelse är en naturlig del av vardagen. Det sitter i väggarna, säger Annie.

Det kan handla om gångmöten, tydliga pausrutiner, variation i arbetsuppgifter eller att ledningen själv föregår med gott exempel.

I ljuset av den nationella rörelsesatsningen 2026 finns ett tydligt tillfälle för arbetsgivare att ta ett mer långsiktigt grepp. Förståelse skapar förändringsbenägenhet. När rörelse kopplas till arbetsförmåga, återhämtning och produktivitet blir det inte en sidofråga utan en del av verksamhetsutvecklingen.

Företagshälsans styrka ligger i rätt insats vid rätt tidpunkt

En av företagshälsans viktigaste uppgifter är att agera tidigt.

När en medarbetare börjar få återkommande nacksmärta, sömnsvårigheter eller koncentrationsproblem kan FaR bli en del av lösningen innan sjukskrivning blir aktuell. Samtidigt kan organisationen justera arbetsbelastning eller arbetsdesign.

– Om du väljer bort tiden för rörelse i dag behöver du ofta räkna med tiden för vård eller rehabilitering senare, säger Annie Danska.

Det är en rak men realistisk beskrivning av sambandet mellan rörelse, hälsa och arbetsförmåga.

Sammanfattning

FaR och FYSS är inte isolerade verktyg. I företagshälsans kontext blir de en del av ett strukturerat arbete där individ och organisation ses tillsammans.

I ett arbetsliv som präglas av stillasittande och höga krav är rörelse inte en kampanj. Det är en långsiktig investering i både människa och verksamhet.

Hos Avonova är det en naturlig del av uppdraget.