Roy andades in farlig svetsrök och gaser – nu har han bara 30 % lungkapacitet

Ett liv med svetsning – och konsekvenserna av bristande arbetsmiljö

Roy Amundsen arbetade i svetsindustrin i flera decennier. Idag lever han med kraftigt nedsatt lungkapacitet – en konsekvens av för lite fokus på arbetsmiljö och säkerhet.

Trots att ämnet är allvarligt, har han en lättsam ton. Han skrattar gärna – en försvarsmekanism, kanske, men också ett sätt att hantera ett liv där kroppens begränsningar inte längre matchar viljan.

En lovande start

Året var 1987. Börskraschen "Black Monday" skakade världen, Aretha Franklin blev den första kvinnan att väljas in i "Rock and Roll Hall of Fame" och musikalen Les Misérables hade premiär på Broadway.

Roy skulle göra militärtjänst, men det blev ett kortvarigt uppdrag. Efter tio dagar var han tillbaka i det civila, utan varken jobb eller framtidsplaner. Som utbildad svetsare fick han snabbt arbete inom varvsindustrin.

– Jag behövde ett jobb, och de kunde erbjuda mig ett direkt. Jag tvekade inte, berättar han.

Svart hosta och ohållbar arbetsmiljö

Arbetsdagarna var långa och krävande – även för en ung och stark man som tränade regelbundet. Från att först ha arbetat utomhus, blev uppdragen allt oftare inomhus, i trånga utrymmen på båtar och i verkstäder. Skärbränning och slipning var en del av vardagen, liksom svetsrök och giftiga gaser.

Roy minns ett arbetsliv där det nästan inte fanns något fokus på arbetsmiljö och säkerhet. Det gällde både bland svetsarna och ledningen. Uppdraget var att få jobbet gjort, till varje pris.

– Jag hade en vanlig svetshjälm och skyddskläder, men i båtar svetsade vi ofta i små rum med usel ventilation. Efter en arbetsdag var jag kolsvart från topp till tå. Jag tänkte inte ens på vad som hände inuti kroppen.

Symtomen lät dock inte vänta på sig.

Metallfeber – en vanlig men farlig sjukdom

Det Roy upplevde var troligtvis metallfeber – en influensaliknande sjukdom som drabbar personer som inandas metallpartiklar från svetsning och smältning av metaller som zink, koppar, aluminium och järn.

Symtomen inkluderar feber, frossa, huvudvärk, muskelvärk, trötthet och andningsbesvär. De kan uppstå några timmar efter exponering och pågå i upp till två dygn. Sjukdomen går oftast över av sig själv, men kan vara mycket obehaglig.

För lite, för sent

I takt med att Roy fortsatte arbeta i svetsbranschen i över 20 år, blev arbetsmiljöreglerna successivt bättre. På 90-talet började arbetsgivare ta arbetsmiljöfrågor mer på allvar, men för Roy var det redan för sent.

Från yrkesliv till sjukpension

År 2010 arbetade Roy fortfarande heltid när han drabbades av en kraftig lunginflammation. Han återhämtade sig aldrig riktigt och sökte till slut läkare. Diagnosen var ett hårt slag:

Hans lungkapacitet hade sjunkit till 40 % vid inandning och 60 % vid utandning.

– Jag hade gått upp och ner för 50 trappor om dagen utan problem. Nu orkade jag knappt ta mig upp för några få trappsteg. En dag kollapsade jag på fotbollsträningen efter att ha sparkat en boll.

Efter flera år av försök att arbeta på olika sätt tvingades han inse att kroppen inte längre klarade av belastningen. År 2016 blev han sjukpensionär på heltid. Idag har han endast 20–30 % av normal lungkapacitet. Om han får en infektion blir det nästintill omöjligt att andas.

"Var inte okritisk"

Roy vill lyfta vikten av att inte blint följa order när det gäller arbetsmiljö och säkerhet.

– Som ung tror man att man är odödlig. Men det man slarvar med idag kanske inte känns i kroppen förrän om tio år. Då är det redan för sent.

Hur kan arbetsmiljörisker förebyggas?

Geir Helge Solevåg, specialist inom yrkeshygien på Avonova, betonar vikten av att identifiera och hantera riskfaktorer i arbetsmiljön i ett tidigt skede.

– Risker kan vara allt från damm, gaser och kemikalier till ergonomiska problem, stress och höga arbetskrav. En ordentlig riskbedömning och systematiskt arbetsmiljöarbete är avgörande för att undvika långsiktiga hälsoproblem, säger han.

Exempel på åtgärder för en bättre arbetsmiljö:

• Förbättrad ventilation och utsug av farliga gaser

• Minskad exponeringstid för skadliga ämnen

• Rätt skyddsutrustning, som friskluftsmasker

• Regelbundna hälsokontroller och uppföljningar

• Utbildning och medvetenhet om riskerna

Skyddsombud – en central del av arbetsmiljöarbetet

Lena Drange Nesland, expert på sjukfrånvaro, lyfter vikten av skyddsombudens roll, som är en lagstadgad del av arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagen.

– Skyddsombud och arbetsmiljökommittéer har en central funktion i att bevaka arbetsmiljön och säkerställa att arbetsgivare följer lagar och föreskrifter. Genom att stärka deras roll kan många arbetsrelaterade skador och sjukdomar förebyggas, säger hon.

Läs gärna våra artiklar om Skyddsombud och Skyddskommittéer.

Livet idag – en kamp mot begränsningarna

Idag försöker Roy hålla sig aktiv, trots sina stora hälsoutmaningar. Han gör enklare sysslor hemma och tränar så gott han kan.

– Det är ingen träning som imponerar, men jag gör mitt bästa, säger han med ett leende.

Men insikten om att hans liv är begränsat av en skada som kunde ha förhindrats är tung att bära.

– Jag har alltid velat vara en person som är med där det händer. Nu styrs hela mitt liv av min dåliga lungkapacitet. Vissa dagar är tunga, det ska jag erkänna.

Lärdomar att ta med sig

Roy är ett levande bevis på varför ett starkt arbetsmiljöarbete är avgörande. Brist på skyddsutrustning, farliga arbetsmiljöer och ignorans inför hälsorisker kan leda till livslånga konsekvenser – både för arbetstagare och arbetsgivare.

Så nästa gång någon säger att skyddsutrustningen är överflödig – tänk om. Det du slarvar med idag kan avgöra hur du mår imorgon.

Lär dig mer om arbetsmiljö och säkerhet

Roy är ett tydligt exempel på varför det är så viktigt att ha väl fungerande rutiner för arbetsmiljö och säkerhet på arbetsplatsen. Bristande skyddsutrustning, felaktig ergonomi eller psykisk belastning på grund av höga arbetskrav kan få allvarliga konsekvenser – både för arbetsgivare och arbetstagare.