Vad betyder egentligen lycka och varför spelar det roll på jobbet?

Det börjar ofta försiktigt.

En chef säger: ”Vi behöver få upp motivationen.” HR konstaterar att ”det är något i kulturen.” Medarbetarna säger kanske inget alls – de gör sitt jobb, loggar ut och längtar efter helgen.

När ordet lycka dyker upp i arbetslivssammanhang kan det kännas malplacerat. För mjukt. För abstrakt. För långt ifrån deadlines, budgetar och bemanningsplaner.

Samtidigt visar både forskning och erfarenhet att det som ibland avfärdas som “mjukt” ofta är det som avgör om människor orkar, samarbetar och utvecklas över tid.

I poddavsnittet Vad betyder egentligen lycka? i Gjør det snakkbart delar psykologiprofessorn och lyckoforskaren Espen Røysamb med sig av insikter som gör begreppet mer jordnära. Här handlar lycka inte om ständig glädje utan om mening, relationer, engagemang och känslan av att höra till.

Två sorters lycka och varför arbetslivet främst berör den ena

Røysamb beskriver lycka på två nivåer.

Den första är ögonblickslycka: små, flyktiga stunder som smaken av kaffe på morgonen, solen i ansiktet eller ett varmt möte med någon man tycker om.

Den andra är den mer långsiktiga lyckan – det som i forskningen ofta kopplas till livskvalitet, trivsel och välbefinnande.

I arbetslivet är det framför allt den senare som spelar roll. Inte för att jobbet ska vara lustfyllt varje dag, utan för att människor behöver en stabil grund som håller även när tempot är högt och kraven många.

Det kan beskrivas som balansen mellan att:

• Ha en trygg plats att stå på (tillit, rimlighet, förutsägbarhet)

• Och en riktning att röra sig i (mening, utveckling, engagemang)

När inget egentligen är fel, men något ändå skaver

Många känner igen känslan: Dagen har varit helt okej. Inga konflikter. Inga kriser. Ändå finns en tomhet.

Det är ofta här signalerna dyker upp i medarbetarundersökningar och samtal:

• ”Det är oklart vad som förväntas av mig.”

• ”Jag får sällan återkoppling.”

• ”Vi samarbetar, men inte riktigt.”

• ”Jag gör mitt jobb, men vet inte om det spelar någon roll.”

Det är inte alltid stress som är grundproblemet. Ofta handlar det om brist på mening, sammanhang eller fungerande relationer.

Engagemang och lycka, två olika men sammanlänkade krafter

En viktig distinktion i samtalet är skillnaden mellan engagemang och lycka.

Man kan vara nöjd, lugn och tillfreds utan att vara särskilt engagerad. Engagemang är mer aktiverat. Det handlar om nyfikenhet, driv och känslan av att vara på väg mot något.

Samtidigt är engagemang svårt att upprätthålla utan en grund av trygghet. Organisationer som bara fokuserar på prestation riskerar att slita ut människor. Organisationer som bara fokuserar på trivsel riskerar att tappa riktning.

Det hållbara ligger i samspelet mellan båda.

Mening: en avgörande men ofta underskattad faktor

Ett exempel i samtalet gör det tydligt: Föreställ dig att du arbetar intensivt en hel vecka, och på fredagen visar det sig att allt du gjort raderas. Ingen behövde det. Ingen såg det.

I vardagen är det sällan så dramatiskt. Men känslan av meningslöshet kan uppstå i mindre skala när:

• Mål förändras utan förklaring

• Arbetsuppgifter staplas utan prioritering

• Återkoppling uteblir

• Prestation tas för given

Mening skapas ofta genom små, återkommande signaler:

• Att förstå varför uppgiften finns

• Att se effekten av sitt arbete

• Att någon säger: ”Det här gjorde skillnad.”

Relationer: arbetslivets viktigaste skyddsnät

Relationer fungerar som ett slags basläger i arbetslivet. När de är trygga blir det lättare att hantera motgångar, förändring och press.

Røysamb lyfter också hur känslor smittar. Engagemang, nyfikenhet och generositet sprids men det gör även irritation, kritik och konflikter.

Det gör relationer till en arbetsmiljöfråga, inte en trivselfråga vid sidan av.

Lyckobatteriet: ett användbart sätt att tänka

Røysamb använder bilden av ett lyckobatteri. Precis som vi kan känna oss mentalt urladdade eller påfyllda, påverkas vårt batteri av olika delar av livet som arbete, relationer, fritid.

När jobbet präglas av konflikter kan det följa med hem. När vi får återhämtning och bekräftelse kan det ge extra marginal i vardagen.

Vi är, som Avonova ofta lyfter, 24-timmarsmänniskor.

Fem sätt att stärka wellbeing, utan att det blir krystat

När wellbeing diskuteras i arbetslivet finns en risk att det landar i tillfälliga aktiviteter som upplevs påklistrade. Forskningen pekar dock på motsatsen: det som gör verklig skillnad är sådant som återkommer i vardagen och är en naturlig del av arbetet.

Ett användbart ramverk är Five Ways to Wellbeing. Översatt till arbetslivet kan det ta sig uttryck på följande sätt:

• Knyt band Skapa utrymme för relationer i vardagen genom hur möten inleds, hur nya kollegor tas emot och om det finns forum där samarbete och dialog får ta plats. Trygga relationer gör det lättare att be om hjälp och hantera motgångar.

• Ge Uppskattning och erkännande behöver inte vara stora gester. Ett tydligt tack, ett “bra jobbat” i rätt ögonblick eller att se och lyfta någon annans insats stärker både individen och klimatet i gruppen.

• Var närvarande Närvaro handlar om mer än fokus i stunden. Det handlar om rimlig möteskultur, färre parallella kanaler och förutsättningar för samtal där människor faktiskt lyssnar på varandra, även i digitala sammanhang.

• Lär nytt Möjlighet till utveckling är tätt kopplat till engagemang. När medarbetare får använda och utveckla sin kompetens, i en takt som är rimlig, stärks både motivation och känslan av att vara på väg framåt.

• Rör på dig Variation i arbetsdagen gör skillnad. Små pauser, rörelse mellan möten och möjlighet att variera arbetsställning bidrar till återhämtning både mentalt och fysiskt.

Tillsammans bidrar dessa beteenden till en arbetsvardag där wellbeing inte blir ett separat initiativ, utan en del av hur arbetet faktiskt fungerar.

Tre råd till HR och chefer som vill göra skillnad

För HR och chefer som vill arbeta mer långsiktigt med trivsel och engagemang handlar det sällan om att göra mer utan om att göra rätt saker, konsekvent.

Tre områden har ofta särskilt stor betydelse:

1. Gör relationer till en del av arbetsmiljöarbetet Relationer påverkar arbetsmiljön minst lika mycket som arbetsbelastning och struktur. När samarbete, tillit och inkludering behandlas som arbetsmiljöfrågor (och inte något som lämnas åt slumpen) minskar risken för konflikter och utanförskap.

2. Skapa mening genom tydlighet och återkoppling Mening byggs genom förståelse. Tydliga mål, rimliga prioriteringar och regelbunden återkoppling hjälper medarbetare att se sitt bidrag och sin riktning. Ofta gör små, kontinuerliga samtal större skillnad än stora, sällsynta insatser.

3. Värna hållbarhet genom realistiska förväntningar En kultur där allt alltid ska vara på topp är svår att bära över tid. Att ibland acceptera att “tillräckligt bra” faktiskt är tillräckligt skapar utrymme för återhämtning, bättre prioriteringar och ett mer hållbart arbetsklimat.

När insikter ska bli praktik

Många organisationer vill ta nästa steg, från förståelse till faktisk förändring. Där handlar det ofta om att:

• Kartlägga organisatorisk och social arbetsmiljö

• Stärka ledarskapet i vardagen

• Utveckla samarbete, roller och kultur i team

Här kan företagshälsan spela en viktig roll som stöd och partner.

Lycka på jobbet är sällan något rosaskimrande. Det handlar snarare om:

• Relationer som håller

• Arbete som upplevs meningsfullt

• Utveckling som är möjlig

• Och ett sammanhang där människor får vara både på väg och ibland få landa

Byt gärna ord om “lycka” skaver. Men missa inte innehållet.

Vill du prata vidare om hur ni kan stärka trivsel, engagemang och hållbarhet i er organisation?

Vi på Avonova finns här som stöd.

Här kan du läsa mer om våra tjänster inom organisation och ledarskapsutveckling

🎧 Lyssna på hela samtalet: Spotify | Apple Podcasts