Småföretagare - hälsokrav
Företag som har färre än 50 anställda klassas som små, men kraven som ställs på arbetsgivaren, gällande ansvaret för säkerhet och hälsa, är lika höga. Vilken typ av arbetsmiljörisker som finns beror i hög grad på typen av verksamhet. Vi kommer här att kika närmare på yrkesgrupperna frisör, snickare, målare, elektriker samt arbeten inom skönhetsindustrin.
Frisör
Det finns ca 18 000 frisörsalonger i Sverige. Deras främsta arbetsmiljörisker utgörs av kemikalier och besvärliga arbetsställningar. Frisörer arbetar med farliga ämnen en stor del av sin arbetsdag och löper därför hela fem gånger större risk att drabbas av eksem. Det finns också högre risk för allergi och astma.
Frisöryrket är också påfrestande för rygg, handleder, nacke osv. Att tänka ergonomiskt är A och O för att hålla ett helt arbetsliv.
Elektriker
Arbetet som elektriker förknippas kanske framför allt med risken för strömgenomgång, men även fallolyckor, belastningsskador, vibrationer, damm, stress och skärskador är vanligt förekommande arbetsmiljöproblem.
Industrielektriker riskerar som övriga yrkesgrupper i byggbranschen att utsättas för asbest. Precis som byggare och målare har elektriker, enligt sitt kollektivavtal, rätt till hälsoundersökningar hos företagshälsan.
Målare
Arbetsmiljön för landets målare ser väldigt olika ut. Arbetet utförs både utomhus och inomhus samt på stora och mindre byggen. Att arbeta på ett bygge medför en mängd risker; risk för fall, asbest, belastningsskador, damm, buller, kemiska risker, vibrationer m.m.
Måleribranschen är en bransch som har väldigt många småföretag. Tidigare var yrket klart mansdominerat, men på senare år har fler och fler kvinnor sökt sig till måleriyrket.
Precis som byggare och elektriker har målare, enligt sitt kollektivavtal, rätt till hälsoundersökningar hos företagshälsan.
Skönhetsindustrin
Precis som för frisörer riskerar fransstylisters och nagelteknologers hälsa att ta skada av de kemiska arbetsmiljörisker som förekommer på skönhetssalongerna. Framför allt är det limmet som används vid fransförlängning och uppbyggnad av naglar som riskerar att orsaka; andningssvårigheter, hosta, kliande och rinnande ögon, astma och/eller eksem.
På grund av de farliga kemiska ämnena behöver ovan nämnda yrkesgrupper utbilda sig i hur arbetsmiljöriskerna kan minimeras. Avonova erbjuder dessa utbildningar.
Snickare
Snickare hör egentligen till bygg- och anläggningsbranschen, men för småföretagare kanske riskerna i arbetsmiljön ser lite annorlunda ut?
Snickare riskerar precis som övriga yrkesgrupper i byggbranschen att utsättas för asbest.
Handhållna maskiner är en källa till många olyckor. I snickarens arbetsuppgifter ingår att man sågar, borrar, kapar, spikar, bockar, skruvar mm. Alla dessa moment kräver någon typ av maskinhantering och vid fel användning eller vid stress kan det leda till skador. De kroppsdelar som oftast tar skada är händer eller ben. Maskinerna kan även orsaka belastningsskador samt hörsel- och vibrationsskador.
Buller
På en byggarbetsplats förekommer ofta höga ljud. Om ljudnivån är tillräckligt hög och förekommer tillräckligt ofta, klassificeras det som buller. Buller kan orsaka hörselskador, tinnitus och andra hörselrelaterade problem. Det finns etablerade gränsvärden som reglerar när arbetsgivare måste kräva att hörselskydd används. Det finns också riktlinjer som fastställer hur ofta hörselundersökningar bör erbjudas.
Oavsett ljudnivå krävs ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att hantera bullerfrågor. På så sätt skyddas de anställdas hörsel och deras arbetsmiljö förbättras. Som alltid vid arbetsmiljörisker är det arbetsgivarens ansvar att se till att detta arbete utförs noggrant och i enlighet med gällande bestämmelser.
Buller (AFS 2005:16)
Ergonomi för småföretagare
Arbetsmiljöverket har en bra definition av begreppet ergonomi och hur man bör tänka som arbetsgivare:
”Ergonomi omfattar fysiska, organisatoriska och mentala aspekter på arbetsmiljön och innebär att man anpassar arbetet till människan för att förebygga olyckor och sjukdomar. Det innebär också att prestationsförmågan höjs så att produktiviteten och kvaliteten ökar. När man gör ergonomiska förbättringar i verksamheten ska de beröra både arbetstagarnas förutsättningar, tekniska förutsättningar och organisatoriska förutsättningar.”
Belastningsergonomi (AFS 2012:2)