Psykosocial arbetsmiljö och OSA: nyckeln till ett hållbart arbetsliv

Arbetsmiljö handlar inte längre bara om ergonomi, skyddsutrustning och fysiska risker. Det handlar också om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), som omfattar arbetsbelastning, återhämtning, ledarskap, tillit, kommunikation och möjligheten att känna sig trygg i sitt arbete.

I ett avsnitt av Avonova Norges poddserie Gjør det snakkbart diskuterar Agnes Viljugrein, politiker från Arbeiderpartiet, och Tor Erik Danielsen, chef inom arbetsmedicin, hur arbetslivet förändras – och varför den psykosociala arbetsmiljön behöver bli en tydligare del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Frågan är högaktuell även i Sverige. Arbetsmiljöverket betonar att organisatoriska och sociala faktorer ska vara en naturlig del av arbetsmiljöarbetet, och att ingen ska behöva utsättas för ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet.

En ny generation – med nya förväntningar

Unga som kommer in i arbetslivet i dag är ofta motiverade, ambitiösa och vana vid att prata om psykisk hälsa. De har vuxit upp i en tid där stress, diagnoser, mående och livsbalans är mer öppet än tidigare.

Det innebär också nya förväntningar på arbetsgivare och chefer. Det räcker inte att erbjuda rätt stol, rätt skärm och rätt verktyg. Medarbetare förväntar sig också chefer som lyssnar, ger återkoppling, fångar upp signaler och skapar rimliga förutsättningar i vardagen.

Samtidigt visar Folkhälsomyndigheten att stress är vanligast bland unga vuxna. År 2024 uppgav 37 procent av kvinnorna och 21 procent av männen i åldern 16–29 år att de kände sig ganska eller mycket stressade.

Det ställer höga krav på chefers förmåga att fånga upp signaler och skapa hållbara förutsättningar.

Chefens uppdrag blir mer komplext

Många chefer står i dag mitt i ett växande förväntningstryck. De ska leda verksamheten, nå resultat, hantera bemanning, stötta medarbetare, förebygga ohälsa och samtidigt skapa en kultur där människor trivs och utvecklas.

Chefen ska inte vara psykolog, läkare eller ensam bärare av arbetsmiljöansvaret, men behöver rätt förutsättningar för att agera i tid.

Däremot behöver chefer ha kunskap, mandat och stöd för att kunna agera tidigt – till exempel genom rätt arbetsmiljöutbildning.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetsgivaren säkerställa att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling – och att de har förutsättningar att omsätta kunskapen i praktiken.

Här blir företagshälsan ett viktigt stöd. Inte som en åtgärd när något redan gått fel, utan som en partner i det förebyggande arbetet.

Arbetslivet är hälsofrämjande – när arbetsmiljön fungerar

Ett viktigt perspektiv i poddsamtalet är att arbete i grunden kan vara hälsofrämjande. Jobbet ger sammanhang, struktur, utveckling, relationer och mening.

Men det förutsätter att arbetsmiljön fungerar.

När arbetsbelastningen blir för hög, rollerna otydliga eller stödet bristfälligt ökar risken för ohälsa och stress i arbetslivet. Arbetsmiljöverkets senaste undersökning visar att 25 procent av alla sysselsatta i Sverige har haft hälsobesvär som orsakats av arbetet under det senaste året. Det motsvarar cirka 1,3 miljoner personer.

Men konsekvenserna stannar inte vid individens mående. Organisationer som inte arbetar aktivt med den psykosociala arbetsmiljön riskerar också lägre produktivitet, högre personalomsättning och svårare kompetensförsörjning.

Det visar att sena arbetsmiljöinsatser ofta blir både dyrare och mindre effektiva.

Flexibilitet kräver tydliga gränser

Hybridarbete och digitala arbetssätt har skapat större flexibilitet för många verksamheter. För många medarbetare innebär det ökad frihet och bättre möjligheter att anpassa arbetet efter vardagen.

Samtidigt förändrar hybridarbete också arbetsmiljöriskerna.

När arbetet sker genom många parallella digitala kanaler ökar risken för digital fragmentering – där arbetsdagen präglas av ständiga avbrott, växling mellan system och hög mental belastning. För vissa leder det också till möteströtthet och svårigheter att skapa återhämtning mellan arbetsuppgifter. Distansarbete kan dessutom göra det svårare för chefer och kollegor att fånga upp tidiga signaler på stress, konflikter eller social isolering. Den spontana återkopplingen i vardagen minskar när färre möts fysiskt. Därför behöver arbetsgivare skapa tydliga spelregler kring tillgänglighet, prioriteringar, återhämtning och samarbete. Hybridarbete fungerar bäst när flexibilitet kombineras med struktur, tydlighet och socialt stöd.

Tillit, medverkan och återkoppling

Ett hållbart arbetsliv byggs inte genom fler policydokument i en pärm. Det byggs i vardagen genom tillit, tydlighet och samtal.

Chefer som involverar medarbetare tidigt, lyssnar på hur arbetet faktiskt fungerar och skapar utrymme för återkoppling förebygger många problem innan de växer sig stora.

Det handlar om att ställa frågor som:

• Vad fungerar bra i arbetet?

• Var uppstår stress eller otydlighet?

• Finns det hinder som gör jobbet svårare än det behöver vara?

• Har vi forum där svåra frågor kan tas upp i tid?

När medarbetare får vara delaktiga ökar både ansvarstagande och engagemang.

Så kan arbetsgivare stärka den psykosociala arbetsmiljön

För att gå från ambition till handling behöver arbetsgivare arbeta strukturerat. Några viktiga steg är:

1. Gör psykosocial arbetsmiljö till en ledningsfråga

   Det ska inte vara ett sidospår, utan en del av verksamhetens långsiktiga utveckling.

2. Ge chefer rätt stöd

   Chefer behöver utbildning, forum för reflektion och tillgång till expertstöd.

3. Fånga signaler tidigt

   Vänta inte tills ohälsa, sjukfrånvaro eller konflikter redan har eskalerat.

4. Skapa tydliga spelregler för flexibilitet

   Hybridarbete kräver gemensamma förväntningar kring tillgänglighet, återhämtning och samarbete.

5. Använd företagshälsan proaktivt

   Företagshälsan kan stötta med kartläggning, chefsstöd, arbetsmiljöutbildning, OSA-arbete och insatser vid tidiga signaler. Läs mer om företagshälsovård.

Varför misslyckas många organisationer?

Trots ökad kunskap är det många som har svårt att omsätta ambition till handling. Några vanliga fallgropar är:

• Man agerar för sent – först när sjukfrånvaro eller konflikter redan eskalerat

• Otydliga mandat – chefer förväntas agera, men saknar stöd eller befogenheter

• För stort fokus på policys – dokument finns, men används inte i vardagen

Att arbeta förebyggande kräver mer än riktlinjer. Det kräver ett aktivt ledarskap, kontinuerlig uppföljning och en arbetsmiljö som diskuteras i det dagliga arbetet.

Skillnaden ligger sällan i ambition utan i förmågan att omsätta den i vardagen.

Ett arbetsliv där fler kan hålla längre

Sverige står inför stora kompetensutmaningar. Fler behöver orka, vilja och kunna arbeta längre. Samtidigt förändras arbetslivet snabbt – med nya krav, nya generationer och nya sätt att organisera arbete.

Därför behöver arbetsgivare se den psykosociala arbetsmiljön som en investering. Inte bara i minskad sjukfrånvaro, utan i motivation, tillit, kompetensförsörjning och långsiktig hållbarhet.

Organisationer som arbetar systematiskt med OSA stärker inte bara hälsan utan också engagemang, kompetensförsörjning och långsiktig prestation.

Avonova stöttar arbetsgivare i det förebyggande arbetet

Avonova hjälper organisationer att arbeta systematiskt med organisatorisk och social arbetsmiljö, ledarskap, arbetsmiljöutbildning, kartläggningar och tidiga insatser. Genom företagshälsan får chefer och arbetsgivare stöd att gå från reaktiva åtgärder till ett mer proaktivt och hållbart arbetssätt.

Vill du stärka den psykosociala arbetsmiljön i din organisation? Kontakta Avonova för stöd i nästa steg.